OS 2018

De olympiska spelen är över och ärtligt talat har jag inte följt det mer än lite i slutet. Jag ångra faktiskt nu att jag inte tittade på det mer haha. Jag är ju inte inne i sport så mycket och fattar inte reglerna men det är alltid spännande att titta när Sverige är med och tävlar. Sen att det hålls i ett av mina favoritländer är ju plus i kanten hehe. Det känns så speciellt att titta på OS på nåt sätt. Gemenskapen, glädjen, sorgen, besvikelse. Det är så många känslor. Sverige fick faktiskt totalt 14 medaljer. Varje gång det blev en medalj så kände jag mig extra stolt som svensk haha. Det kändes så mäktikgt på något sätt och gjorde så att jag själv ville vara med där. Jag vet inte varför men jag var väldigt emtionell när jag tittade på tillbakablickar och Highlight av OS. Jag blev lite tårögd när man fick se idrottarna stiga upp på prispallen för att ta emot sin medalj. Man tycker även synd om de som är så så otroligt nära på att vinna eller få en medalj men inte får det. Tänk att träna i 4 långa år bara för just detta och det går inte alls som man ha tänkt sig. Men fatta va stort det är att få representera sitt land i en tävling. Wow. Jag vet inte ens varför jag skriver detta men det kändes på något sätt speciellt. Jag känner även nu att titta på OS live kommer bli en punkt i min bucketlist. Asså live, live och inte TV live haha. Jag är ganska sugen på sommar OS 2020 just nu då den är i Tokyo och för att jag tar examen(om allt går som det ska) det året men vi få se haha.